Smultronstället, Ingmar Bergmans uppföljare till Det sjunde inseglet från 1957, är en "rese"-film. Victor Sjöstrom spelar Isak Borg, en äldre pensionerad professor i medicin som beger sig i bil till Lunds universitet för att ta emot en jubileumsdoktorsexamen. Med sig på resan har han sin svärdotter Marianne (Ingrid Thulin). På vägen plockar de upp ett grälande par och tre liftare, däribland den sprudlande sprillans Sara (Bibi Andersson). Borg upplever också några oroväckande och vackert förverkligade drömsekvenser, liksom flashbacks som framkallas av ett besök på sin ungdoms lantställe. Genom dessa får vi reda på Borgs medvetenhet om sin nära förestående död och hans underliggande beklagande över att hans personliga relationer alltid har varit distanserade och reserverade, särskilt med sin fru och son.
Med sin magnifikt åldrade och oändligt uttrycksfulla känslomässiga bredd, som är en följd av hans år som stumfilmsskådespelare, förmedlar Sjostrom på ett utmärkt sätt en gryende känsla av ånger och självförståelse. Men prestationen är nästan för bra. Filmens centrala anklagelse - att läkaren är "fullständigt kall" - stämmer knappast överens med vad vi ser av honom på skärmen. Vi får helt enkelt ta Bergmans ord för att doktorns tidigare avståndstagande är sant. Wild Strawberries är dock en så överväldigande rik och grubblande film att det som borde vara en stor brist reduceras till en knappt synlig spricka.
